AUTOMATEN ERSÄTTER ARBETSTAGAREN?

Såg nyligen ett tv-program där två personer, som var större delen av året bosatta i Tyskland, konstaterade att tyskarna låg på efterkälken vad automatisering och digitalisering av tjänster beträffar. Det här innebar, enligt dem, ett bättre sysselsättningsläge för befolkningen d.v.s. ett mindre antal arbetslösa.

Det här tänkte jag på en dag då jag besökte en närbelägen S-Market nämligen automation och sysselsättning. Åtminstone i bl.a. butiksvärlden har automatiseringen gått långt, med ett mindre behov av anställd personal som följd.

Följ med mig genom butiksvandringen:
I butikens aula står vid ingången står den första automaten nämligen bankautomaten, som ersatt mången banktjänsteman.

Några meter från bankautomaten finns flaskautomaten, som tar emot returflaskorna. En i och för sig nyttig automat. Ingen personal behövs här heller.

Rätt nära ”flaskslukaren” finns postens paketautomat som tagit över en del av postkontorets uppgifter att skicka och ta emot paket och gjort en hel del posttjänstemän arbetslösa.

Väl inne i butiken har jag ofta att göra med vågen, som automatiskt väger mitt inköp. I den gamla tidens butik sköttes vågen av butikspersonalen.

När jag går ut från butiken är det möjligt för mig att betala mina inköp i självbetjäningskassan. Kanske även kassapersonalen försvinner någon gång i framtiden? Butikerna tar kanske modell av bankerna och håller öppen en kassa öppen några timmar om dagen, varvid en extra serviceavgift sätts till på räkningen, för dem som anlitar kassan med betjäning?

När den artificiella intelligensen och automatiseringen vinner terräng kommer behovet av arbetskraft ytterligare att minska. Får vi butiker utan synlig personal? Ersätter automaten arbetstagaren?

Utvecklingen är säkert ur en ekonomisk synvinkel kostnadseffektiv, men är den människovänlig ur ett socialt perspektiv, det är en annan fråga.

Men är en långt gående digitalisering av vårt samhälle oundviklig, för att hålla vårt samhälle i rullning, i och med att vår befolkning åldras i en oroväckande snabb takt?

EN DIGITALFRI MIDSOMMAR?

Om de gröna varelserna på planeten Mars har Finland under uppsikt året om, noterar de, lite undrande, åtminstone 2 - 3 finländska lämmeltåg/per år d.v.s. ”midsommar-, jul- och påsktåg”.

Nu är det då igen dags för den stora midsommarvandringen från asfaltdjungeln till landsortens grönbete och sommarvillorna.

Finland är de tusen sjöarnas och sommarvillornas land. Enligt statistikcentralen uppgick sommarvillornas antal år 2017 totalt 507 200. Det finns sommarstugor utan några som helst bekvämligheter till stugor av typ ”egnahemshus” med alla tänkbara bekvämligheter och digitala rackerier.

Är det denna midsommar möjligt att njuta av en digitalfri midsommar på sommarstugan, d.v.s. att mobiltelefonen läggs åt sidan, televisionen stängs och datorn försätts i off läge?

Min tippning är att vi blivit så beroende av både mobil- och datorförbindelser att vi nog är digitala även under midsommaren.

Då midsommarvädret är det givna samtalsämnet tar nog var och varannan fram sin mobil eller tablett för att kolla hur vädret utvecklar sig de närmaste timmarna och dygnen. Drar regnmolnen förbi, stampar på stället eller försvinner helt, lämnande kvar en blå himmel och vackert sommarväder?

Är vädret kallt sitter man kanske hellre inne och lyssnar kanske på musik via SpotiFy eller Youtube.

Då nyhetsrapporteringen i dagens läge blivit kontinuerlig 24/7 och det händer alltid något i vår oroliga värld klarar sig troligtvis en nyhetsfreak inte heller av att stänga sin mobil.

I år utövar dessutom världsmästerskapen i fotboll en lockelse för  fotbollsintresserade att även under midsommaren söka upp en skärm där det visas matcher.

 Sedan har det också blivit en vana att önska sina vänner en trevlig midsommar via WhatsAp, Facebook, Skype etc.

Klarar du av en digitalfri midsommar?

Trevlig midsommar var du än befinner dig och hurudant vädret än är!

SLÄKTFORSKA MED DNA-TEST?

Det har blivit allt populärare att släktforska med hjälp av DNA-test. Enligt Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (SSGG) är det möjligt med DNA-test att bl.a.:

”Hitta tidigare okända släktingar
Verifiera att din pappersforskning stämmer
Identifiera eller få ledtrådar till okända fäder
Hitta släktskap i tiden före skriftliga källor
Studera släktlinjers vägar från Afrika för 100 000 år sedan”.

DNA-släktforskningen, som växer snabbt i hela världen, har förmodligen blivit för många företag en lukrativ affärsverksamhet.
Bl.a. annat följande företag gör tester:
Family Tree Dna (ftDNA), www.familytreedna.com,  23andMe, www.23andme.com, AncestryDNA, www.ancestry.com/DNA/ och MyHeritage, www.myheritage.com/dna/.

Visst låter det intressant att få reda på sitt ursprung i lite större perspektiv och kanske jag gör också ett DNA-test. En genealogisk släktforskning låter fascinerande, men det är inte sagt att några större överraskningar dyker upp.  Men vem vet? Kanske mina förfäder varit något av jordenruntresenärer som tagit sig från Afrika hit och dit på jordklotet för att sist och slutligen bosätta sig i Borgå?

Det är en hel del att tänka på om man på allvar börjar släktforska med hjälp av djuplodande DNA-test. Testresultaten kan avslöja fakta som i högsta grad berör din och dina släktingars personliga integritet och hälsa.

DNA-testet kan t.ex. avslöja att vissa av dina släktingar är de facto inte släkt med dig och personer som du inte känt till är plötsligt besläktade med dig. Några allvarligare ärftliga sjukdomar kan också uppdagas. Det här är uppgifter, som kräver ett stort ansvarskännande och hänsynstagande av den person som får tillgång till testresultat.

Tänker du släktforska med DNA?

Läs även: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi http://ssgg.se/

ICKE SKYLDIG – MEN ERSÄTTNINGSSKYLDIG?

Jag har för vana att föra min bil till biltvätt i Gräsvikens köpcentrum och under tiden bilen tvättas går jag och handlar i K Citymarket. Arrangemanget har fungerat utmärkt. När jag kommer från butiken är bilen nytvättad och parkerad i parkeringshallen.

Vid senaste biltvätt skedde en olycka. Biltvätteriets anställde krockade vår bil med en annan bil, då bilen skulle flyttas till parkeringen. Nåväl, olyckor händer, men försäkringsbolagets OP/Skadestånd handlande i fallet har varit under all kritik.

Allmänt taget kan det noteras att försäkringsbolag har en månad tid att besluta om möjliga ersättningar till den drabbade. Då det är solklart vem som är skyldig till olyckan kan en väntetid på till och med flera veckor kännas orimlig. Utan ett beslut av försäkringsbolaget sker ingen penningtrafik hit eller dit. Åt bilen kan ingenting göras förrän beslutet har fattats.

Om bilen dessutom har fått så stora skador att bilkörning inte är att rekommendera blir det att hyra en ersättande bil. OP tycks dock tycka att pensionärer inte i först hand kommer ifråga då det blir fråga om att ersätta hyrbilens kostnader via, i det här fallet, biltvätteriets försäkring. Förvärvsarbetande bilister prioriteras. Rätt att ansöka om hyrbil har dock vi pensionärer, men utsikterna att ansökan skulle gå igenom är obefintliga. Vi pensionärer diskrimineras!

Men till själva beslutet av försäkringsbolaget. OP/skadestånd beslöt att kostnaderna för att reparera vår bil nog ersätts via biltvätteriet försäkring, men att skadorna på den andra bilen skall, hör och häpna, ersättas via vår bilförsäkring, trots att vi är helt oskyldiga till kollisionen. Så kan det inte gå och naturligtvis går vi inte med på detta!

Tycker du att även pensionärer skall ha en självklar rätt till en ersättande bil, då den egna bilen är utan egen förskyllan ur spel?

MÄN UNDVIKER LÄKARE?

Män, som går på regelbundna hälsokontroller och läkarbesök, löper mindre risk att drabbas av allvarliga sjukdomar. Men enligt en artikel i Helsingin Sanomat undviker karlfolk läkare på bekostnad av sin hälsa. Till läkaren går man först då inget annat hjälper och då det fråga om någon allvarligare. Är det så? Varför?

Män har inte vanan inne att besöka hälso- och sjukvården i samma utsträckning som kvinnor, som av naturliga skäl utnyttjar hälsovårdstjänster betydligt oftare.

Vi karar är inte heller så bra på att kommunicera och att öppna oss om våra krämpor. Dialogen med läkaren blir inte lättare heller då vi så sällan besöker hälsocentralen eller arbetsplatshälsovården. Vi saknar ord och kan helt enkelt på ett begripligt förklara för läkaren vad som fattas oss.

Enligt Svend Aage Madsen, som är chefspsykolog på Rigshospitalet i Köpenhamn och som arbetar med mäns hälsa, kommer män, om de kallas, till 90 procent till hälsokontroll eller läkarundersökning. Jag håller med Madsen. Av egen erfarenhet vet jag att om jag får en kallelse av min tandläkare att komma till mottagningen så lyder jag snällt.

Enligt min mening borde särskilt män kallas till regelbundna hälsoundersökningar efter fyllda 50 år. Det har vårt samhälle inte råd med säger någon, men om vi skulle få till stånd ett system med regelbundna hälsokontroller skulle inbesparingarna, tror jag, rejält överskrida kostnaderna.

Sedan är det en annan femma att det här och där råder brist på läkare och att väntetiden blir ofta allt för lång och hälsocentralerna är ofta fyllda till bristningsgränsen. Då det är svårt att få läkartid inom en rimlig tid, låter man helt enkelt bli att gå till läkare!

Tror du att social- och hälsovårdsreformen (Sote) kommer att förbättra tillgången till läkarvård?

Läs även:  Moni mies välttelee lääkäriä terveytensä uhalla
https://www.hs.fi/hyvinvointi/art-2000005629203.html