Ett rättesnöre för åldringsvården tycks vara att en åldring bör få bo i sitt eget hem så långt det är möjligt. Då antalet bäddplatser på vårdhem har skurits ner till ett minimum, kvarstår hemmaboende ofta som det enda alternativet för många äldre.
Det borde kännas tryggt och meningsfullt att bo hemma, men personalbristen inom bl.a. hemvården har resulterat i att en hel del åldringar känner sig otrygga i sina hem.
Vad göra för att underlätta situationen inom hemvården? Det krävs definitivt mera händer d.v.s. mera personal, men det krävs också kompletterande fungerande digitala lösningar för att göra hemmaboendet tryggare.
De flesta äldre, som vill bo kvar hemma, kan redan idag på många håll få hjälp av digitala lösningar. Här och var har redan digital teknik, exempelvis Skype, tagits i bruk, där personalen inom social- och hälsovården tar kontakt för att kolla om allt är väl där hemma.
En åldring kan därutöver redan idag övervakas på avstånd via larm, sensorer, kameror och GPS för att nämna några exempel på lösningar. Men hen kan också hjälpas av digitaliseringen, som åtminstone tankemässigt kan föras hur långt som helst.
Skulle t.ex. gärna i mitt kommande äldreboende ha tillgång till ett kylskåp, som håller reda på vad som finns bakom kylskåpsdörren och som när förrådet sinar, beställer till varor. Varorna transporteras sedan hem av den lokala butiksroboten, som tar sig in i min digitalt låsta bostad för att prydligt ställa in varorna i kylskåpet.
Robotar som håller sällskap, ger råd och däremellan städar är säkert också framtidens melodi inom äldreboendet.
Men om det blir elavbrott, hur går det för mig i min digitalt utrustade bostad och om kontakten människa mot människa sätts på undantag, vad betyder det för mig. Kommer jag att känna mig väldigt ensam i min digitala värld?
Skulle det inte då vara bättre att ha en möjlighet att i god tid flytta till ett äldreboende för pensionärer, där den mänskliga kontakten står i förgrunden?
Det borde kännas tryggt och meningsfullt att bo hemma, men personalbristen inom bl.a. hemvården har resulterat i att en hel del åldringar känner sig otrygga i sina hem.
Vad göra för att underlätta situationen inom hemvården? Det krävs definitivt mera händer d.v.s. mera personal, men det krävs också kompletterande fungerande digitala lösningar för att göra hemmaboendet tryggare.
De flesta äldre, som vill bo kvar hemma, kan redan idag på många håll få hjälp av digitala lösningar. Här och var har redan digital teknik, exempelvis Skype, tagits i bruk, där personalen inom social- och hälsovården tar kontakt för att kolla om allt är väl där hemma.
En åldring kan därutöver redan idag övervakas på avstånd via larm, sensorer, kameror och GPS för att nämna några exempel på lösningar. Men hen kan också hjälpas av digitaliseringen, som åtminstone tankemässigt kan föras hur långt som helst.
Skulle t.ex. gärna i mitt kommande äldreboende ha tillgång till ett kylskåp, som håller reda på vad som finns bakom kylskåpsdörren och som när förrådet sinar, beställer till varor. Varorna transporteras sedan hem av den lokala butiksroboten, som tar sig in i min digitalt låsta bostad för att prydligt ställa in varorna i kylskåpet.
Robotar som håller sällskap, ger råd och däremellan städar är säkert också framtidens melodi inom äldreboendet.
Men om det blir elavbrott, hur går det för mig i min digitalt utrustade bostad och om kontakten människa mot människa sätts på undantag, vad betyder det för mig. Kommer jag att känna mig väldigt ensam i min digitala värld?
Skulle det inte då vara bättre att ha en möjlighet att i god tid flytta till ett äldreboende för pensionärer, där den mänskliga kontakten står i förgrunden?
Foto: Pixabay
Jos minun olisi ihan pakko asua kotonani vielä silloinkin kun en itse kykene huolehtimaan arjestani, vähin mitä odotan on henkilökohtainen kontakti vähintään skypen kautta. Voisin edes sanoa, mitä tarvitsen. Robottien varassa en haluaisi olla. Kaikkein mieluiten asuisin jossain yhteisössä, jossa olisi muita ihmisiä ja perustarpeista huolehdittaisiin. Ihminen hätääntyy yksin ollessaan tietäessään, ettei pääse omin voimin ulos asunnostaan. Tilanne muuttuisi vielä olennaisesti, jos olisin muistisairas. Silloin olisi hoidon oltava luonteeltaan sairaanhoidollista (vaikka ei sairaalassa).
SvaraRaderaTotta haastat
SvaraRadera