Då jag för en tid sedan anlände till bilfirman för byte av bildäck, gjorde jag som alltid tidigare d.v.s. sökte upp en disk för att anmäla att vår bil var nu på plats för däckbyte. Bilfirman var då så gott som tom på både anställda och kunder.
I ett litet hörn hittade jag dock en anställd, som dock då betjänade en annan kund. Väntade tålmodigt på min tur. När det blev min tur framförde jag mitt ärende. Den anställde stirrade frågande på mig en stund, varefter personen ifråga skickade mig direkt in i verkstaden till min egen mekaniker, som sedan skötte om allt det praktiska från papperskriget via däckbytet till faktureringen. Så nu har jag förutom egen läkare, egen bankrådgivare o.s.v. nu även en egen bilmekaniker.
Samma scen för ett par år sedan såg helt annorlunda ut. När jag steg in i samma bilaffär, såg jag tre till fyra medelålders män sitta bakom en lång disk i färd med att betjäna kunder av olika slag. Bilmekanikern såg jag aldrig. Gubbarna skötte om allt praktiskt d.v.s. snackade med kunderna, tog emot bilnycklarna, skötte om kommunikationen med bilmekanikern, tog emot betalningen o.s.v.
I somras besiktigade jag bilen. En och samma besiktningsman tog emot bilen, besiktigade den, tog emot betalningen och printade registerutdraget. Jag bokade förstås besiktningen via nätet. Förra året då bilen besiktigades sköttes papperskriget av ett separat kansli, medan besiktningsmannen koncentrerade sig på att besiktiga bilen.
I ovannämnda fall har servicen effektiverats och blivit mer strömlinjeformad. Jag kan inte låta bli att tänka mig att det här har skett på bekostnad av personalen i form av personalminskning. Är detta ett måste för att möjliggöra service på samma nivå som tidigare, då de stora årskullarna går i pension och de betydligt mindre årskullarna tar över?
Artificiell intelligens är dagens melodi. Allt fler arbetstillfällen kommer att försvinna i och med att artificiell intelligens vinner terräng i arbetslivet. Det behövs allt färre människor i arbete för att hålla samhällets hjul i rullning.
Hur skall vårt samhälle hantera den artificiella intelligensens frammarsch?
I ett litet hörn hittade jag dock en anställd, som dock då betjänade en annan kund. Väntade tålmodigt på min tur. När det blev min tur framförde jag mitt ärende. Den anställde stirrade frågande på mig en stund, varefter personen ifråga skickade mig direkt in i verkstaden till min egen mekaniker, som sedan skötte om allt det praktiska från papperskriget via däckbytet till faktureringen. Så nu har jag förutom egen läkare, egen bankrådgivare o.s.v. nu även en egen bilmekaniker.
Samma scen för ett par år sedan såg helt annorlunda ut. När jag steg in i samma bilaffär, såg jag tre till fyra medelålders män sitta bakom en lång disk i färd med att betjäna kunder av olika slag. Bilmekanikern såg jag aldrig. Gubbarna skötte om allt praktiskt d.v.s. snackade med kunderna, tog emot bilnycklarna, skötte om kommunikationen med bilmekanikern, tog emot betalningen o.s.v.
I somras besiktigade jag bilen. En och samma besiktningsman tog emot bilen, besiktigade den, tog emot betalningen och printade registerutdraget. Jag bokade förstås besiktningen via nätet. Förra året då bilen besiktigades sköttes papperskriget av ett separat kansli, medan besiktningsmannen koncentrerade sig på att besiktiga bilen.
I ovannämnda fall har servicen effektiverats och blivit mer strömlinjeformad. Jag kan inte låta bli att tänka mig att det här har skett på bekostnad av personalen i form av personalminskning. Är detta ett måste för att möjliggöra service på samma nivå som tidigare, då de stora årskullarna går i pension och de betydligt mindre årskullarna tar över?
Artificiell intelligens är dagens melodi. Allt fler arbetstillfällen kommer att försvinna i och med att artificiell intelligens vinner terräng i arbetslivet. Det behövs allt färre människor i arbete för att hålla samhällets hjul i rullning.
Hur skall vårt samhälle hantera den artificiella intelligensens frammarsch?
hei,
SvaraRaderayhteiskunta on jälleen suuren mullistuksen edessä ja kysymys on tuleeko työtä riittämään kaikille tulevaisuudessa vai palaammeko viime vuosisadan alun jyrkkiin luokkaeroihin. Uudenlaista työtä ja työpaikkoja toki syntyy mutta ylimenokaudesta voi tulla kivulias kun osa (kuinka iso osa?) väestöstä ei ainakaan alussa pysy muutoksen mukana.
t. Manta