Kolla in bokens framtid på bokmässan 25- 28.10 i Helsingfors

Helsingfors Bokmässa är det största evenemanget inom bokbranschen i Finland. Årets temaland är USA. Mer än 40 internationella författare kommer, enligt mässcentret, att närvara på Helsingfors Bokmässa. Mera information hittar du via https://kirjamessut.messukeskus.com/?lang=sv.

Förutom författare från USA är våra grannländer Sverige och Estland väl representerade. Från Sverige kommer 12 och från Estland 9 författare.

Den svenskspråkiga litteraturen syns tydligt på mässan. Programmet omfattar bl.a. 130 samtal och intervjuer på svenska. Bokmässan har 15 programplatser av vilka två är svenska d.v.s. Fiskehamnen och Blåbärslandet. Scenerna på bokmässan  har fått sina namn efter olika stadsdelar i Helsingfors, Kolla programmen via https://kirjamessut.messukeskus.com/scenerna/?lang=sv.

Om du är pensionär kommer du in på bokmässan för en tia (10€) om du köper biljetten via nätet senast onsdagen den 24 oktober. Det lönar sig att delta!

I samband med Helsingfors Bokmässa arrangeras även Antikvariska Bokmässan, så om nyligen utgivna böcker inte intresserar är det säkert möjligt att där fynda både kvalitets- och prismässigt.

Om hungern och törsten börjar kännas i bokvimlet är också möjligt att slinka in på Vin och Mat avdelningen för samma pris!

Till mässcentret kommer du med många olika fortskaffningsmedel. Närmare information hittar du via adressen
https://messukeskus.com/messukeskus/vagbeskrivning/?lang=sv

Vi ses väl på bokmässan, kanske invid Rödbergsarenan eller Fiskehamnen?

Richardsgatans bibliotek

HAR BOKEN EN FRAMTID?

Min fru och jag har spanat efter bokhyllor på ett par Habitare inredningsmässor, med klent resultat.

Har bokhyllorna försvunnit från våra hem? Bokhyllan tycks inte längre ha en given plats i våra vardagsrum. Hur har det då gått för bokhyllans bästa vän d.v.s. boken. Har boken fått ge vika för andra föremål eller överlag bara drabbats av Kon Mari-tänkandet.

Böcker säljs, men inte i samma utsträckning som tidigare. Varför inte? Kanske för att vi har ett alldeles utmärkt biblioteksväsende i vårt land och för att vi finländare är aktiva bibliotekskunder. Populära böcker lånas flitigt. En dylik bok kan få flera tusen läsare, vilket inverkar givetvis negativt på själva bokförsäljningen.

Även läsplattorna har kommit för att stanna och minskar även de på behovet av en bokhylla. E-böcker kan i en läsplatta utan större besvär följa med läsaren fast runt hela jordklotet.

Foto: Pixabay

Böcker recenseras också regelbundet i media och ju mera kontroversiell och intressant en bok är desto mera avslöjas också bokens innehåll. Varför då betala för boken. Särskilt som boken i något skede ändå kan lånas från biblioteket.

De är få författare, som lever på sitt författarskap. För att sälja bra bör författaren vara känd för en större publik och helst av allt en mediepersonlighet av typ Jari Tervo, Kari Hotakainen, Tuomas Kyrö och Miika Nousiainen.

Författarskapet har blivit allt mer personfixerat. Manuskriptet må vara hur bra som helst, men en mindre känd person har oftast stora problem att få sitt alster publicerad av ett förlag.

Människors intresse för att skriva böcker har dock inte minskat snarare tvärtom. Många drömmer att få sitt skrivalster publicerat i bokform och många förverkligar även sin dröm genom att publicera sig via eget förlag,

Har boken i sin nuvarande form en framtid? Vad anser du?

TANKAR KRING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Så länge som arbetslivet kallade var det arbetsplatshälsovården som gällde. När jag nådde pensionsåldern blev det aktuellt att besöka den egna hälsocentralen.

I Rödbergen har vi förmånen att kunna anlita Femkantens hälsocentral. Själv har jag varit i den lyckliga situationen att jag allt som oftast inom en rimlig tid fått tag på en läkare eller en sjukskötare. Det är sedan en annan sak om man får man en remiss till specialsjukvården (HUS), kan det dröja rätt länge innan det börjar hända något.

Rotationen bland läkarna är dock så stor att det ofta blir att stifta bekantskap med någon ny läkare och då blir det att dra sin egen sjukjournal på nytt. Helst av allt vill jag kunna anlita en och samma läkare så länge det är möjligt. Ett fungerande egenläkarsystem är att föredra.

Ett stort problem är att olika datasystem inte kommunicerar med varandra, inte ens inom ett och samma sjukhus. T.ex. besökte svärmor Tölö sjukhus för ett läkarbesök och röntgen. Det visade sig att hon måste separat anmäla sig både till röntgen och läkaren.

Svärmor 89 år gammal bosatt i Villmanstrand fick kuskas till Helsingfors närmare 500 km tur och retur för att bli röntgad! Varför kunde röntgenbilden inte tas och tolkas i sjukhuset i Villmanstrand?

Dylika resor tycks bli allt allmännare och allt längre i och med att social- och hälsovårdsreformen (SOTE) framskrider.

Att utveckla fungerande och med varandra kommunicerande datasystem kommer också att vara en av SOTES största och kostsamma utmaningar. Tillåt mig betvivla att det lyckas.

Det talas vitt och brett om valfrihet i den aktuella social- och hälsovårdsreformen. Det skall bli möjligt att välja i en större utsträckning än tidigare mellan offentlig och privat vård.

Valfrihet har väl ingen i princip något emot, men i första hand vill jag nog som pensionär, som trogen skattebetalare, vända mig i första hand till min egen hälsocentral.