Sidor

söndag 26 november 2017

SJÄLVKÖRANDE BILAR

Enligt Hbl 24.11.2017  föreslår regeringen att riksdagen stiftar en ny vägtrafiklag. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa förutsättningar för självkörande fordon. Lagförslaget väcker hos mig ett antal frågor och kommentarer.

De gula spärrlinjerna ska ersättas med vita, eftersom vita, enligt regeringen, är lättare att urskilja med datorseende. Att byta färger kan enligt min mening dock vålla problem. Hos oss chaufförer sitter den gula färgen trots allt i ryggmärgen, åtminstone för de flesta. Kan då ett färgbyte leda till att bilolyckor ökar i antalet. Trots global uppvärmning är vinterföre ändå något att räkna med rätt länge. En vit spärrlinje är dessutom kanske inte den bästa färgen på våra snötäckta vägar.

Regeringen vill att trafikanterna tar ett större ansvar för sitt bilkörande. En tanke bakom lagförslaget är att avveckla regleringen och byråkratin i vårt samhälle. Bilisten skall till exempel på eget ansvar få avgöra när hen byter till vinterdäck, genom att avskaffa bestämmelsen om att vinterdäck är obligatoriska från december till februari.

Det är i och för sig välkommet med sunt bondförnuft, men då det längre inte är obligatoriskt att byta till vinterdäck, måste man realistiskt räkna med ett ökat antal sommardäck även vintertid. Det finns säkert en och annan som ser sin chans att spara pengar, genom ett inte byta om till vinterdäck.

Vi får då kanske systemet som jag märkte att åtminstone delvis tillämpades i Ryssland. Bilar som körde med vinterdäck, hade ett märke fastklistrat på bilens bakruta, som visade att bilen hade vinterdäck. Logiken är lätt att förstå. Det gäller att informera sina medtrafikanter vilka däck man kör med. Inbromsningssträckan är förstås betydligt kortare för en bil med vinterdäck än för kollegan med sommardäck.

Kan självkörande bilar bli en räddning för oss pensionärer, som med stigande ålder ser och hör sämre och vars reaktionsförmåga blir allt långsammare. Vi kanske bara behöver sätta oss i bilen och ge autopiloten adressen dit vi vill? Bilen kan kanske också köra till bilbesiktningen på egenhand?

fredag 24 november 2017

NÅRKÖP ELLER DIGIKÖP


Beställde just en bok via Adlibris. Om boken är av lämplig storlek, dimper boken ned via postluckan inom några dagar eller alternativt får jag hämta den från närmaste R-kiosk. Den här boken får jag dessutom till nedsatt pris.

Jag kunde förstås istället ha tagit mig en promenad till t.ex. Akademiska bokhandeln i centrum av Helsingfors. Det här kräver dock en hel del tid. Dessutom kostar boken jag beställt via nätet 10 € mindre än i bokhandeln. Således sparade jag tid, energi och pengar genom att handla på nätet.




Det ovannämnda har fått mig att tänka närmare på så kallade närköp eller digiköp. Vi tycker om att det finns så kallade stenfotsbutiker dit vi kan sticka in oss från gatan. De hör hemma i vår urbana miljö. Vi gillar dem nog, men köper gärna varor på nätet, samtidigt som vi förundrar sig oss över när någon närbutik har fått sätta lapp på luckan på grund av olönsamhet.

Nätbutiker kan bedrivas effektivare och förmånligare är vanliga butiker. Leder det här att vi i framtiden sitter för det mesta hemma inom fyra väggar och beställer allt vad vi behöver på nätet och blir vi hungriga är det bara att ta kontakt t.ex. med Foodora eller Wolt, som transporterar maten hem till oss.

Hur kan stenfotsbutiken eller närbutiken klara sig i konkurrensen?

Vad anser du? Föredrar du att handla via nätet ?





söndag 12 november 2017

DAGS ATT BYTA DÄCK

Vår bil får vinterdäck denna vecka. I Helsingfors klarar jag av att köra med sommardäck långt in på hösten. När vintern kommer till huvudstadsregionen skulle det räcka bra med friktionsdäck, särskilt som friktionsdäcken har blivit såpass bra.

Familjens bil befinner sig stora delar av året i Helsingfors, men vi kör dock ofta till Villmanstrand och Savitaipale såväl vinter som sommar. Men med friktionsdäck vill jag inte köra i Villmanstrand och inte heller på små slingrande byvägar till sommarvillan i Savitaipale.

Villmanstrand är de branta backarnas stad, som definitivt kräver att bilen är försedd med vinterdäck med dubbar. För mig är det fråga om en trygghetskänsla, för jag känner mig tryggare med rejäla vinterdäck. Därför kör jag med dubbdäck.


När första snön faller som nu i oktober, reagerar de flesta bilisterna som lämlar och bokar tid för däckbyte, trots att snön sannolikt kommer att smälta inom kort. Kommer det rikligt med snö och det är absolut nödvändigt att köra bil, återstår förstås inget annat att göra än att byta till vinterdäck. Är man pensionär och inte tvungen att hoppa in i bilen, kan man i lugn och ro vänta ut snövädret.

Bildäcken känns allt tyngre med stigande ålder. Sommar- eller vinterförvaring i ett s.k. däckhotell är att rekommendera för oss pensionärer. Å andra sidan om man är duktig på att byta själv däck och har lämpliga utrymmen för däcken nära till hands, är det en annan sak.

Det skulle i och för sig gå att förvara våra bildäck hemma i Rödbergsbubblan. Utrymme skulle finnas i källaren, men att transportera däcken ner, längs synnerligen branta trappor, till källaren är något jag inte ens vill försöka mig på. Däcken borde dessutom tvättas inför varje förvaringsperiod och sådana utrymmen finns inte till hands i vårt hus.

Dubbdäck eller friktionsdäck? Vad anser du?

fredag 3 november 2017

BLOGGSTRESS

Deltar i en bloggkurs för seniorer. Nuförtiden räcker det inte med att bara använda epost. Sedan jag lämnade arbetslivet har det hela tiden kommit flera applikationer som man borde kunna använda.

Telefonen har ytterligare ökat datastressen. Med smarttelefonen kom Whatsapp, Twitter, LinkedIn och Instagram för att nämna några. Sist i raden har bloggande kommit till för min del och som pricken på i videobloggande. Det sistnämnda torde göra mig ännu mera vithårig än vad som nu är fallet.

Bloggkursen för seniorer är dock helt ok. Takten är anpassad för seniorer enligt Stilla flyter Don tidsschemat, vilket gör inlärandet mindre stressfyllt. Samtidigt vill jag gå lite snabbare framåt, vilket betyder att jag försöker använda blogger.com tekniken på egenhand. Det att lära sig med försök och misstag metoden är i sin tur blodtryckshöjande.


Videblogkursen, som inte är en seniorkurs, är i sin begynnelse, men redan nu har jag förstått att bloggstress lurar bakom hörnet. Det gäller att kunna både videofilma och uppträda inför kamera för att inte tala om allt annat som skall vara i skick. Det lär behövas förutom en videokamera även stativ, en mikrofon av god kvalitet samt 2–3 ljuskällor och helst även ett rum, som kan inredas till studio.

En snabb koll i erkänt bra fotoaffär gav som resultat att kostnaderna för ett dylikt "videopaket" skulle uppgå till ca. 2000 €. Hoppsan! Vissa produkter kan säkert köpas för billigare via nätet och allt behöver nödvändigtvis inte vara perfekt genast. Eller kanske det är ändå kvalitet som gäller från början?

Och när jag har allt under kontroll d.v.s. behärskar bloggtekniken i alla dess former kommer  bloggstressen farande, Hjälp! Vad skall jag skriva och videoblogga om? Förslag?

Stannar bilen i garaget?

I statens senaste rekordstora tilläggsbudget finns en större satsning på klimat och miljö. Finland satsar stort på bl.a. att utveckla järnv...