Sidor

torsdag 20 december 2018

Taxireform på gott och ont

Taxitrafiken avreglerades för snart ett år sedan, så många av oss har under det gångna året samlat på oss erfarenheter av reformen.

Jag är inte någon så värst aktiv taxiresenär, men vill ändå påstå att reformen inte varit till alla delar lyckad. Positivt är att utbudet av taxin borde ha ökat, vilket dock inte märktes under självständighetsdagen i västra hamnen i Helsingfors. Efterfrågan på taxin var då förstås större än vanligt, men ändå borde utbudet ha varit bättre.

Priskonkurrensen har också i vissa fall medfört billigare taxiresor på sträckor där det föreligger hård konkurrens, av typ taxiköror från och till Helsingfors -Vanda flygfält.

Särskilt då det vankas fest är även mindre seriösa chaufförer i gång, utan några synliga tecken på att köra för något taxibolag. I västra hamnen dök på självständighetsdagen, en i och för sig, fin taxibil upp. Chauffören, som hade stora problem att få taxiskylten att hållas fast på taket, försökte ta ett överpris för sina tjänster. Hen fick nog ett par potentiella kunder, som dock snabbt hoppade ut ur bilen, när de fick höra priset för den tilltänkta taxifärden.

Det är det här i reformen , som jag defintitvt tycker minst om d.v.s. att vara tvungen att varje gång förhandla med chauffören om resans pris eller alternativt snällt gå med på att betala vad än taxin vill ha för resan.

 Det finns förstås också svarta taxin, som är i trafik. Som pensionär vill jag anlita endast etablerade taxifirmor, som kan uppvisa en genomskinlig prissättning och som betalar skatt för sin verksamhet.

Jag hoppas att taxitrafiken fungerar till allas belåtenhet under julhelgen. God Jul tillönskas såväl taxichaufförer som kunder.

Tycker du att taxireformen varit lyckad?



Foto: Pixabay 


Läs även: https://tomjohan.blogspot.com/2018/07/taxireformen-vallar-huvudbry.html.

lördag 15 december 2018

Håller Estlands dragningskraft på att minska?

Statistik från år 2017 visar att antalet övernattningar minskat med 4% eller 35 000 i Estland. Finländarna spenderar allt mindre pengar i Estland och allt färre köper alkohol med sig hem till Finland.

Samtidigt är det på sin plats att notera att hela 42% av samtliga övernattningar i Estland görs av oss finländare, så nog lockar Estland. Men på grund av finländarnas stora dominans, känns även en liten minskning i antalet besök. I år har t.ex. övernattningarna i Tallinn till dags dato minskat med 10%.

I estnisk massmedia har redan hörts bekymrade kommentarer on den minskande turistströmmen från Finland. Om man tidigare såg lite snett på det alkoholkonsumerande broderfolket, har tongångarna ändrats, kanske också på grund av att alkoholen fått en allt mindre framträdande roll i vårt umgänge sinsemellan.

Tartu

Vi har upptäckt att det förutom spritbutiker finns fina teatrar, muséer, konserter och andra intressanta kulturella evenemang att besöka. Estlands herrgårdar har upptäckts och särskilt vi pensionärer har redan länge styrt våra steg mot landets talrika spa-anläggningar med förmånliga och ack så sköna behandlingar.

Det som kan minska på Estlands dragningskraft är en stigande prisnivå och då särskilt i Tallinn.  I takt med att alkoholpolitiken liberaliseras i Finland och alkoholpriserna stiger på andra sidan viken minskar också våra inköp av alkoholhaltiga drycker.

Och hur månne vårt förhållande till Estland utvecklar sig om tunneln mellan Helsingfors och Tallinn förverkligas en vacker dag, då det tar ungefär lika lång tid att ta sig med metro från t.ex. Hagalund till Nordsjö, som med tåg från Helsingfors till Tallinn?

Håller Estlands dragningskraft på att minska och i så fall varför? Vad anser du?


Tartu

söndag 2 december 2018

Att köpa en bok

Juletider styr många av oss våra steg mot bokhandeln för att inhandla en bok.

Vad är det som avgör vilken bok vi fastnar för? Kanske det är böckerna som är nominerade för Finlandiapriset, som intresserar oss mest. Möjligtvis är det bokkritik i HS, Hbl eller bokförlagens reklamkampanjer, som vägleder oss i valet av julklappsbok?

Kanske vi så här inför julen satsar helst på något säkert kort. Etablerade författare tenderar att med jämna mellanrum sikta in sig på julmarknaden och för att ta det säkra före det osäkra väljer vi kanske en kändisförfattares alster av typ Kari Hotakainen. I år har dessutom Hotakainen skrivit en bok om en megakändis d.v.s. Kimi Räikkönen ”Tuntematon Kimi Räikkönen”, så försäljningssuccén har varit given.

Möjligtvis är det faktiskt så att vi har ingen särskild författare eller bok i tankarna när vi öppnar dörren till bokhandeln och låter då i själva verket affärens utbud styra vårt val. Vi fastnar då lätt för böcker, som bokhandeln placerat på de bästa platserna och som ofta massivt marknadsförts i media.  Det är dessutom huvudsakligen förlag och författare som står bokhandlarna nära, som favoriseras.

Att få sitt litterära alster publicerad även via lite mindre förlag har blivit allt svårare, där kändisfaktorn har börjat spela en allt större roll. Ju kändare författaren är, desto lättare är det att marknadsföra boken och få den såld.

Det lönar det sig att kolla olika nätbokhandlare, som har ett större urval än de etablerade bokhandlarna och även lite mindre kända författares verk till salu. Den inköpta boken levereras dessutom till hemadressen.

Var köper du dina böcker! Via nätet eller ”stenfotsbokhandeln”? Väljer du helst att satsa på ett säkert kort när du väljer vilken bok du skall köpa som julklapp?


Alltid aktuell.......


Stannar bilen i garaget?

I statens senaste rekordstora tilläggsbudget finns en större satsning på klimat och miljö. Finland satsar stort på bl.a. att utveckla järnv...