Jag har i Helsingfors anlitat den privata sektorn för min tandvård. Då jag har besökt tandläkaren regelbundet har kostnaderna hållits, för det mesta, på en någorlunda
dräglig nivå. Men nu går min egen alldeles utmärkta tandläkare, sedan många år tillbaka, i
pension och därav kom tanken att vända mig till den betydligt förmånligare kommunala tandvården och gärna som en patient hos en svenska talande tandläkare, fastän det inte i tandläkarstolen ges så värst många möjligheter att prata.
Tid till den privata tandläkarstationen kan jag beställa tid via nätet
och lediga tider finns det normalt ganska gott om. Till den kommunala tandvården måste jag dock som en förstagångs patient ringa
för att boka en tid. Jag har försökt minst 10 gånger, utan att komma fram.
Foto: Pixabay
Efter att valt 1, 2 och 3 efter automatröstens anvisningar, får jag beskedet
att telefonväxeln är hårt belastad, varvid telefonlinjen bryts omedelbart.
Anlita nu sedan den kommunala tandläkarservicen!
För min egen hälso- och sjukvård har jag anlitat den kommunala svenskspråkiga vårdenheten vid Femkanten. Läkartider har jag fått någorlunda hyfsat. Nu går
även min erfarna egenläkare i pension, varvid jag behöver en ny läkare. Jag tänker nog fortsätta inom den offentliga sektorn och
har därför inga planer på att söka mig till någon privat läkarstation,
Foto: Pixabay
Helst av allt vill jag också i fortsättningen få vård på mitt eget modersmål. Vikten att få
tala svenska med min läkare och övrig vårdpersonal accentueras med stigande ålder. I dagens
Helsingfors vet jag hur den svenskspråkiga vården är ordnad. Huruvida den eventuellt kommande social- och hälsovårdsreformen kan
tillgodose mitt behov av vård på svenska har jag ingen aning om. Betvivlar!
Summa summarum jag vill ha vård på mitt modersmål.
Jag valde en svenskspråkig egenläkare på Munksnäs hälsostation när jag flyttade till Helsingfors för snart sex år sedan. Detta just med tanke på att om jag skulle råka bli dement, är modersmålet särskilt så viktigt. Det har funkat bra. PÅ HNS/HCS är situationen en annan. Ibland stöter man av en slump på någon som talar svenska: en vaktmästare här, en sjuksköterska där, men i allmänhet måste man tala finska. Jag har tröstat mig med att om jag nu har lärt mig polska flytande på egen hand, ska jag väl klara av finskan som jag ändå har 'fullständiga kunskaper' i (genom min gradu). Men överlag är svenskans situation i landet inte mycket att hurra över, tyvärr.
SvaraRaderaDu har rätt. Svenskans situation är inte den bästa. Om man får en svenskspråkig erfaren egenläkare får man vara mycket nöjd. Det är svårt att rekrytera svenskspråga läkare till hälsocentalerna ty arbetsmarknadsläget är synnerligen bra för dem. De kan välja och vraka mellan arbetsplatserna.
SvaraRaderaNu har det meddelats att Femkantens hälsocentral blir inom kort utan svenskspråkiga läkare på grund av rekryteringsproblem. Skärpning Helsingfors stad.
SvaraRadera